Varför tror vi på konspirationsteorier?

Syftet med den här debattaktiviteten är att undersöka vilken roll kognitiv dissonans spelar för att konspirationsteorier bildas och upprätthålls. Eleverna ska delta i en debatt där de diskuterar huruvida kognitiv dissonans bidrar till att människor tror på och håller fast vid konspirationsteorier.

Efter att ha slutfört den här aktiviteten kommer eleverna:

• förstå begreppet ”kognitiv dissonans” och inse dess roll när det gäller att acceptera nya idéer eller motstridig information
• utveckla sitt kritiska tänkande genom att analysera argument från båda sidor och utvärdera bevis för att stödja sina ståndpunkter
• förstå värdet av att vara öppensinnad och villig att anamma nya idéer som ett sätt att nå personlig utveckling och ökad förståelse
• kunna utforska strategier för att övervinna kognitiv dissonans, främja en vilja att överväga olika perspektiv
• kunna kommunicera på ett respektfullt sätt och lyssna aktivt, samt skapa ett säkert utrymme för olika åsikter.
• kunna reflektera över sina egna övertygelser och utvärdera hur kognitiv dissonans kan ha påverkat deras vilja att acceptera nya idéer tidigare.

Tiden för den här debattövningen kan variera beroende på diskussionens djup och klassens storlek – men ungefär 90 minuter.

Beror på klassens storlek, men det borde vara två grupper.

Mellannivå (rekommenderas för att utföra följande aktiviteter):

• Kunde det ha undvikits?
• Avslöja bekräftelsebias
• Ett seminarium i medieanalys

Dela in klassen i två grupper:

Grupp A (omfamnande) och Grupp B (utmanande).


Introducera begreppet ”kognitiv dissonans” på ett övergripande sätt. Förklara att kognitiv dissonans uppstår när vi tar del av information som motsäger våra befintliga övertygelser, vilket leder till obehag eller förvirring.

Genomför debatten i följande format:

Tilldela varje grupp en roll att försvara:

• Grupp A (omfamnande): Argumentera för att det är viktigt att ta till sig nya idéer och att vara öppensinnad och fördomsfri när man konfronteras med motstridig information.
• Grupp B (Utmanande): Argumentera för att det är naturligt att känna sig tveksam eller motvillig till att acceptera nya tankar och idéer på grund av kognitiv dissonans.

Ge exempel och scenarier från verkliga livet som båda sidor kan använda under debatten.


Exempel till omfamnande-sidan:
”När vetenskapliga bevis utmanar en långvarig övertygelse är det avgörande att ta till sig den nya förståelsen och anpassa sitt perspektiv.”
”Att utforska olika kulturer och traditioner gör att vi kan bejaka mångfald och det breddar vår världsbild.”

Exempel till utmanande-sidan:
”Att möta kognitiv dissonans kan leda till en kritisk granskning av nya tankar och idéer, vilket säkerställer att vi inte lätt låter oss påverkas av vilseledande information.”
”Att hålla fast vid våra kärnvärden i mötet med nya idéer skyddar oss ibland från att falla för missriktade trender.”

Genomför debatten i ett strukturerat format, däribland med ett inledningsanförande, motargument och avslutande argument. Uppmuntra eleverna att använda bevis och resonemang för att stödja sina ståndpunkter.

Efter debatten: Inled en klassdiskussion för att sammanfatta och reflektera över de argument som har presenterats. Uppmuntra eleverna att dela med sig av sina insikter och att överväga vikten av kognitiv flexibilitet och öppenhet i lärande och personlig utveckling.

Reflektionsfrågor:

F: Hur har debatten påverkat din förståelse för kognitiv dissonans och konspirationsföreställningar?
F: Var det några argument som utmanade dina befintliga föreställningar om konspirationsteorier?

Den här aktiviteten fungerar bäst i en fysisk miljö (t.ex. i ett klassrum).

-

Farah Najam. Debattaktiviteter i klassrummet:
https://www.linkedin.com/pulse/debate-activities-classroom-farah-najam/  

Susan Verner. Viktiga tips för att genomföra en klassrumsdebatt: https://busyteacher.org/7245-conducting-class-debate-essential-tips.html